Skriva insändare

Syftet med en insändare är att framföra en åsikt och därigenom påverka andra. En insändare är en argumenterande text men det som skiljer den från exempelvis en debattartikel är att insändaren ska vara kort och slagkraftig, personlig och helst beröra något aktuellt. Den ska alltså vara argumenterande med en tes (åsikt som man vill förmedla) och argument (något som stärker tesen).

Argumentationen ska alltså vara kort, kärnfull, slagkraftig och framför allt övertygande.
Du kan med fördel ta hjälp av hur man skriver argumenterande texter och debattartiklar, men skriv mer informellt, alltså mer personligt.

Tips på hur du skriver en insändare!

Innan du börjar

Vad vill du uppnå?
Vill du påverka någon? I sådant fall i vilken riktning?
Är ditt syfte med insändaren att lyfta en fråga du själv brinner för eller som partiet driver? Svaret på de frågorna bör påverka hur du utformar din insändare.

Tänk på att den du vill påverka med din insändare kanske inte är den som du vänder dig till i texten. Oftast är det inte den du debatterar med som du försöker övertyga, utan andra som läser och följer debatten.

Vem är din läsare? För vem skriver du?
Insändaren måste utformas på olika sätt om den tänkte läsaren redan är insatt i sakfrågan eller om du vill locka nya personer att engagera sig.
Det är viktigt att du inte skriver så att du stöter bort dina tilltänkta läsare. Tänk på tonfallet!

Hur vill du framstå?
Din insändare ger en bild av hur du är som person. Vilken bild vill du ge av dig själv och partiet?

Att tänka på:

Alla har inte läst tidigare inlägg
Om din insändare är en del i en pågående insändardebatt bör du tänka på att alla som läser din insändare inte har läst den insändare som du svarar på. Försök därför kort referera till den insändare du svarar på.

Ställ frågor - följ upp
Ett bra sätt att få igång en insändardebatt är att ställa konkreta frågor till namngivna personer. Om de inte svarar så följ upp med en ny insändare där du upprepar frågan och undrar varför de inte svarar.

Undvik personangrepp
Undvik att gå till personangrepp när du skriver insändare. Det är möjligt att det känns skönt att skriva, men du kommer att få de flesta läsarna emot dig. Kritisera gärna enskilda befattningshavare, men gör det i sak.

Gör inte allt själv!
När du skriver en insändare behöver du inte göra allt jobb själv. Fakta och argument kan du hämta från andra.

Låna!
Var inte rädd för att låna andras argument. Utnyttja debattartiklar som andra skrivit, pressmeddelanden och andra källor. Men använd egna formuleringar.

Spara!
Bygg upp ett arkiv med tidningsurklipp, tidigare insändare och annat material som du kan ha nytta av när du ska skriva. Spara bra länkar som bokmärken i din webbläsare.

Samla!
Om du skriver mycket om ett ämne bör du också bygga upp ett lämpligt bibliotek med referenslitteratur.

 

Bli publicerad och läst!
En insändare som ska bli publicerad och läst ska uppfylla tre kriterier.

Kort

Ju kortare insändare, desto fler läsare är den enkla regeln. Skriv därför så kort det går.
Korta insändare har också större chans än långa att bli publicerade. Försök att hålla dig runt 1 000 tecken eller en halv till en A4 med dubbelt radavstånd är lagom.

Aktuell

Insändare som är aktuella kommer av naturliga skäl in snabbare och blir mer lästa än insändare än de som inte gör det. Försök därför få dina insändare att beröra frågor som är aktuella.

Lokal

Läsarna av lokaltidningar är i första hand intresserade av det som händer lokalt.
Lokaltidningen är därför mest intresserad av insändare som har någon lokal anknytning. Försök där det är möjligt att få en lokal koppling i din insändare, genom att hänvisa till lokala frågor eller lokala politiker.


Fler användningsområden?
Självklart ska du skicka in den till den tidning du tänkt från början, men nöjd dig inte med det. Fundera över om texten, som den är eller omarbetad, kan användas i annat sätt.

1. Finns det någon annan tidning där den kan passa, kanske efter en viss omskrivning?
2. Kan du lägga upp den på partiets hemsida eller få den publicerad någon annanstans?
3. Kan den göras om till ett flygblad som delas ut i till dem som berörs av insändarens innehåll?

Enkel mall för insändarskrivande

Ibland kan det vara svårt att komma igång med skrivandet. Men om du följer den här mallen är det ganska enkelt att skriva en insändare.

Innan du sätter igång, tänk på detta:

- Förarbete – samla information - Vem är din läsare?
- Hur vill du framstå?
- Alla har inte läst tidigare inlägg - Undvik personangrepp

Dispositionen:

1. Vad vill jag säga med min insändare?
2. Mina bästa argument.
3. "Motståndarens" argument.
4. Mitt motargument
5. Min avslutande uppmaning

En insändare som följer mallen skulle då kunna se ut så här:

(1) Kommunen bör satsa mer pengar på drogfria alternativ för ungdomar.
(2) Då skulle problemen med alkohol och narkotika minska i kommunen.
(3) En del säger att kommunen inte har råd,
(4) men om bara en enda person räddas från att hamna i missbruk tjänar kommunen miljoner.
(5) Därför bör kommunen öka anslaget till drogförebyggande verksamhet med 750 000 kronor nästa år.

I valrörelsen lovade Socialdemokraterna att avskaffa den orättvisa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare. Sedan Alliansregeringen för åtta år sedan tog beslutet att beskatta pension högre än lön har vi arbetat för att stänga denna klyfta. Därför är det glädjande att regeringen nu har tagit ett första steg mot likabeskattning vilket innebär att 51 000 pensionärer i Jönköpings län får rättvisare skatt.

Att beskatta pension högre än lön handlar inte enbart om äldres ekonomiska trygghet. Det handlar lika mycket om rättvisa. Under ett långt yrkesliv har pensionärer betalat skatt, byggt upp och vårdat dagens välfärdssamhälle och avstått en stor del av sin lön för att finansiera sina pensioner. Pension är inget bidrag – det är uppskjuten lön! Därför kommer Socialdemokraterna steg för steg avskaffa den orättvisa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare.

Samtidigt är detta bara en av flera reformer som den socialdemokratiskt ledda regeringen riktar mot landets pensionärer. Utöver detta kommer regeringen mellan 2016–2018 avsätta två miljarder kronor årligen för att öka bemanningen och höja kvalitén inom äldreomsorgen. Kvalitetsbrister i omsorgen och arbetsmiljöproblem för de anställda ska systematiskt åtgärdas.

Från och med årsskiftet 2016/2017 kommer också öppenvården bli avgiftsfri för alla över 85 år.

Rent generellt är det de allra äldsta som har störst behov av sjukvård och för dessa kommer denna satsning att innebära ett viktigt tillskott i ekonomin.

Med andra ord är rättvisare skatt för 51 000 pensionärer i Jönköpings län bara en början. Nu skapar vi ett bättre Sverige för landets pensionärer. Det har de gjort sig förtjänta av!

Helene Petersson (S)

Riksdagsledamot från Jönköpings län.

 

Checklista för bättre insändare

1. Läs igenom högt!

Att läsa igenom sin insändare högt är ett bra sätt att upptäcka om texten flyter. Det gör det också lättare att upptäcka felstavningar och för långa meningar. Det allra bästa sättet att gå igenom en text är naturligtvis att be någon annan att läsa den med kritiska ögon.

2. Finns det några meningar som kan strykas?

En bra insändare är kort. Gå därför igenom texten för att upptäcka onödiga utvikningar och bisatser. En insändare bör inte behandla mer än ett ämne.

3. Finns det några ord som kan strykas?

När vi talar använder vi ofta utfyllnadsord. Det är något som ibland följer med in i den skrivna texten. Onödiga ord stör läsningen och gör texten längre.

4. Finns det komplicerade ord som kan ersättas?

När man kan ett ämne tillägnar man sig ofta ett fackspråk som kan vara svårt att förstå. De som debatterar alkoholpolitik talar om preventionsparadoxen och totalkonsumtionsmodellen.
Om du skriver riktat till en större målgrupp, måste du skriva så att de förstår var du skriver. Skippa fackuttrycken!

5. Är alla namn korrekt stavade?

Namn är mycket viktigt. Att stava fel på ett namn kan upplevas som en förolämpning mot den personen. Dessutom visar det att du inte har riktig koll. Om du inte ens kan stava rätt till ett namn, kanske dina andra argument inte heller är att lita på!

6. Är alla siffror korrekta?

Stavfel kan irritera, men det gör sällan en text obegriplig. Att skriva fel siffror kan däremot lätt bli förödande. Därför är det extra viktigt att kontrollera att alla siffror verkligen är rätt. Om du i din insändare argumenterar med hjälp av någon beräkning måste du kontrollera den mycket noggrant. Det är väldigt pinsamt om du blir bemött med att du räknat fel, och din debattmotståndare har rätt!

7. Är alla fakta korrekta?

När du skriver en insändare är det viktigt att du verkligen är säker på att de fakta du presenterar är korrekta. Om du presenterar uppgifter som är avgörande för ditt resonemang är det bra om du skriver varifrån du fått uppgifterna.

Om de fakta som du framför vid närmare granskning inte visar sig stämma förlorar du inte bara förtroende i den aktuella debatten, utan också för framtiden.

8. Är alla förkortningar begripliga?

Förkortningar kan vara helt obegripliga för dem som inte är insatta i alla politiska frågor. Om du använder förkortningar måste du i varje text ge en förklaring första gången du använder förkortningen. Andra vanliga förkortningar som: t.ex., bl.a. och fr.o.m. finns det ingen anledning att använda i en insändare. Texten blir lättare att läsa om orden skrivs ut.

Lycka till i ditt insändarskrivande!