Ett starkt Jämtland Härjedalen bygger på arbete, företagande och hållbar utveckling i hela länet. För att välfärden ska fungera långsiktigt krävs ett livskraftigt näringsliv, tillgång till kompetens och investeringar som skapar jobb samtidigt som vi tar ansvar för klimatet och miljön.
Som socialdemokrater ser vi tillväxt, klimatomställning och social hållbarhet som delar av samma samhällsbygge. För att den gröna omställningen ska skapa jobb i Jämtland Härjedalen krävs en aktiv regional politik för kompetensförsörjning och industriell utveckling. Samverkan mellan utbildningssystem, näringsliv och fackliga organisationer är avgörande för att företag ska kunna växa och etablera sig i länet.
Det är genom att hålla ihop dessa perspektiv som vi skapar framtidstro, stärker konkurrenskraften och gör det möjligt för människor att bo, arbeta och leva i hela Jämtland Härjedalen.
I Jämtland Härjedalen behövs fler bostäder som är tillgängliga, ekonomiskt rimliga och utgår från hur människor vill leva idag. Vi vill se en bostadspolitik som gör det möjligt att bygga där människor vill leva, arbeta och bilda familj. Skyddet av dricksvatten och livsmiljöer är avgörande för Jämtland Härjedalen. Socialdemokraternas kongressbeslut att stoppa gruvbrytning i alunskiffer då det inte finns säkra metoder så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt utan att hota vattenkvaliteten, är därför både viktigt och avgörande för vår livsmiljö. Gruvor eller annan industriell verksamhet får aldrig tillåtas göra vatten otjänligt eller riskera långsiktiga skador på dricksvatten och livsmiljöer.
Våra vatten är också en viktig del av Jämtland Härjedalens natur, livsmiljöer och attraktionskraft. Ett hållbart fiske bidrar till friluftsliv, folkhälsa, lokal utveckling och besöksnäring och förutsätter en långsiktig och ansvarsfull förvaltning. Det är viktigt att värna den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag och att stärka förutsättningarna för livskraftiga fiskbestånd, med balans mellan miljöhänsyn, samhällsnytta och lokala förutsättningar.
En stark välfärd förutsätter ett starkt näringsliv. I Jämtland Härjedalen finns en bred näringslivsstruktur, från småföretag och entreprenörer till industriverksamheter och ett av landets starkaste besöksnäringskluster. Många människor kombinerar anställning med eget företagande, och utvecklingspolitiken måste därför utgå från hela länets olika förutsättningar. Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för regional utveckling. Genom att ställa krav på kvalitet, hållbarhet och goda arbetsvillkor kan kommuner och region bidra till att stärka lokala och nationella leverantörer och skapa fler jobb i länet. Offentliga upphandlingar ska bidra till ordning och reda på arbetsmarknaden. Genom krav på schysta villkor, seriösa leverantörer och aktiv uppföljning ska arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet motverkas.
Samtidigt är offentliga arbetstillfällen en viktig del av länets arbetsmarknad. Statliga och regionala arbetstillfällen ska finnas i hela länet. Genom ökad statlig närvaro, ett aktivt regionalt arbetsgivaransvar och utvecklade möjligheter till distansarbete kan arbetsmarknaden stärkas i hela Jämtland Härjedalen.
Jämtland Härjedalen ska ta en tydligare plats i Sveriges tillväxt. Vi vill att fler företag ska starta, växa och etablera sig i länet, inom industri, besöksnäring, gröna näringar och nya framtidsbranscher. Med rätt investeringar, en aktiv kompetenspolitik och nära samverkan mellan utbildningssystem, näringsliv och fackliga organisationer kan tillväxten öka och fler jobb skapas i hela Jämtland Härjedalen.
För oss socialdemokrater är det tydligt att ekonomisk utveckling och ansvarstagande inte står i motsats till varandra. Tvärtom är den gröna omställningen, schyssta arbetsvillkor och långsiktighet avgörande för att företag ska kunna växa och för att nya jobb ska skapas. De gröna näringarna utgör ett starkt ben för länets utveckling. Genom fler jobb inom skogen, lantbruket och industrin kan den gröna omställningen bidra till att stärka Jämtland Härjedalen.
En konkurrenskraftig och stärkt jordbrukssektor är därför en av de viktigaste framtidsfrågorna för länet. Mer livsmedel behöver produceras i Jämtland Härjedalen. För att det ska vara möjligt krävs både ökad efterfrågan och ett stärkt stöd till branschen. En landsbygdspolitik som skapar förutsättningar för att bo, verka och leva på landsbygden är en av våra viktigaste byggstenar, både ur ett säkerhetspolitiskt och ett näringslivspolitiskt perspektiv. Nya tekniker, hållbara produktionsmetoder och stärkt förädling kan bidra till både ökad självförsörjning och nya arbetstillfällen i länet.
Skogen är en av våra största tillgångar. Den skapar jobb och exportvärden och är en förutsättning för levande samhällen i hela länet. När vi bygger i trä, utvecklar biobaserade material och ersätter fossilberoende alternativ bidrar skogen till att binda koldioxid och stärka både klimatet och den lokala ekonomin. Ett hållbart brukande av skogen är därför inte ett hinder för omställningen, utan en central del av lösningen.
Jämtland Härjedalen har ett betydande överskott av förnybar och fossilfri energi. Varje år produceras över sex terawattimmar el, främst från vattenkraft men i allt högre grad även från vindkraft. Omkring 90 procent av elen exporteras till andra delar av landet. Det gör länet till en avgörande del av Sveriges elektrifiering och klimatomställning och till en attraktiv plats för industriell utveckling och nya etableringar. Det är avgörande att den energi som produceras i länet också stärker vår egen utveckling. Investeringar i elnät, systemstabilitet och lokal industriell etablering ska bidra till jobb och konkurrenskraft i Jämtland Härjedalen, inte enbart exporteras vidare utan regional nytta. Det förändrade säkerhetsläget i Europa innebär också nya möjligheter för industriell utveckling i länet. Strategiskt viktiga verksamheter, inklusive försvarsrelaterad industri, ska ges goda förutsättningar att växa i Jämtland Härjedalen i samverkan med lokala och nationella aktörer.
Besöksnäringen spelar också en central roll för jobb, inflyttning och attraktivitet. Den bidrar till att fler människor vill bo och verka i länet, vilket i sin tur stärker både näringsliv och välfärd. För att besöksnäringen ska vara långsiktigt hållbar behöver turismens kostnader och intäkter hänga ihop. Därför är vi öppna för en lokalt förankrad turistavgift som bidrar till hållbar utveckling i hela länet.
Vi som bor och verkar i Jämtland Härjedalen vet att klimatomställningen måste vara både hållbar och verklighetsnära. Energiproduktion och skogsbruk påverkar människors vardag, och omställningen måste gå att leva med i både stad och glesbygd. Klimatpolitiken ska vara långsiktig, rättvis och förankrad i lokala förutsättningar.
Jämtland Härjedalen är en avgörande del av Sveriges energisystem. Vi producerar stora mängder förnybar el, men värdet av den måste också komma vårt län till del genom att en större del av länets energiproduktion förbrukas inom länet. Vi socialdemokrater ser också behovet av att långsiktigt garantera kommuner ersättning för befintlig och ny vindkraft samt ett behov av att utreda återföring av del av de värden som vattenkraften skapar till de områden där kraftproduktion sker. Staten måste ta ansvar för att elmarknadens utformning och nya överföringslösningar inte leder till oskäligt höga elpriser eller försämrade villkor för hushåll och företag i norra Sverige.
Den nationella strategin för industriell omställning får inte begränsas till Norrbotten och Västerbotten. Jämtland Härjedalen ska ges samma förutsättningar genom investeringar i elnät, infrastruktur och kompetensförsörjning. Omställningen ska skapa jobb, stärka leveranssäkerheten och bidra till regional utveckling.
Klimatomställningen är också en fråga om beredskap. Extremväder, energistörningar och globala kriser ställer ökade krav på robusta system och lokal handlingskraft. Vi ska vara en aktiv kraft i omställningen på ett sätt som stärker både klimatet och våra samhällen.
Utbildning är en av de viktigaste investeringarna för Jämtland Härjedalens framtid. En stark och likvärdig utbildning, från förskola till högre studier och vuxenutbildning, är avgörande både för människors livschanser och för länets långsiktiga kompetensförsörjning.
Skolan lägger grunden för jämlikhet, demokrati och framtidstro. Alla barn och unga i Jämtland Härjedalen ska ges likvärdiga möjligheter att lyckas i skolan, oavsett var man bor eller vilka förutsättningar man har med sig. Skillnader i skolresultat mellan kommuner och mellan elever med olika bakgrund måste minska. Alla barn ska ha rätt till en trygg och pedagogisk förskola av hög kvalitet. Tidiga insatser, tillräckliga resurser och en stark elevhälsa är avgörande för att fler barn ska nå kunskapsmålen och må bra under sin skoltid. Skolan ska uppmuntra elever till ökad fysisk aktivitet och rörelse.
Skolan ska vara en trygg och tillgänglig plats och verksamhet för alla elever, oavsett deras bakgrund, etnicitet, funktionsvariation, kön eller sexuell läggning. Där barn och unga får stöd att kunna utvecklas kunskapsmässigt, socialt och emotionellt. Vi vill se en inkluderande utbildning, där olikheter är en styrka och där varje elev får rätt förutsättningar att nå sin fulla potential.
Lärarna är oersättliga i skolan. För att kunna rekrytera och behålla kompetenta lärare krävs god arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning och möjlighet till professionell utveckling. Kommunerna har ett stort ansvar för att skolan är en attraktiv arbetsplats och för att undervisningen håller hög kvalitet i hela länet.
Gymnasieskolan spelar en central roll i övergången mellan skola och arbetsliv. Utbildningsutbudet behöver i högre grad spegla arbetsmarknadens behov i länet, samtidigt som alla unga ska ges möjlighet till breda studieval och vidare studier. Ett nära samarbete mellan skola, näringsliv och offentliga arbetsgivare är viktigt för att stärka ungas etablering i arbetslivet.
Mittuniversitetet är en central aktör för regionens utveckling. Universitetets utbildningar, forskning och samverkan med offentlig sektor och näringsliv bidrar till innovation, kompetensförsörjning och attraktiva livsmiljöer. För att stärka Jämtland Härjedalens konkurrenskraft krävs ett fortsatt nära samarbete mellan universitetet, kommunerna, regionen och arbetslivet.
Folkbildningen och folkhögskolorna har också en viktig roll i utbildningslandskapet. De skapar vägar till studier, arbete och samhällsengagemang och når människor som annars riskerar att hamna utanför. I ett län med stora avstånd är dessa utbildningsformer särskilt betydelsefulla.
Som socialdemokrater vill vi se ett sammanhållet utbildningssystem där skola, vuxenutbildning, högre utbildning och arbetsliv hänger ihop. Utbildning ska ge både kunskap och framtidstro samt bidra till ett jämställt, jämlikt, hållbart och växande Jämtland Härjedalen.
Jämtland Härjedalen är ett vidsträckt län med människor boende i alla delar av geografin. Det ställer särskilda krav på välfungerande kommunikationer både för transport av människor och varor och för digital tillgänglighet. Infrastruktur är en grundförutsättning för tillväxt, sammanhållning och beredskap, och avgörande för att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela länet.
För att länet ska fortsätta utvecklas krävs långsiktiga investeringar i både fysisk och digital infrastruktur. Det förutsätter att staten tydligt ser behovet och nyttan av satsningar på vägar, järnväg, flyg, fiber och mobilnät även i vår del av landet. Infrastrukturpolitiken måste ta hänsyn till stora avstånd, gles befolkning och ett omfattande godsflöde inte enbart till befolkningsmängd.
Sveriges inträde i Nato och det förändrade säkerhetsläget i Europa har tydliggjort Jämtland Härjedalens strategiska betydelse. Öst–västliga förbindelser lyfts av både EU och det svenska försvaret som avgörande, och länet pekas ut som ett logistiknav. Det ger stora möjligheter, men också ansvar. De investeringar som görs måste gynna både civila och militära behov och samtidigt bidra till regional utveckling.
Ett fungerande näringsliv i hela länet förutsätter att gods- och postflöden fungerar utan vita fläckar. Företag i såväl stad som glesbygd måste kunna ta emot varor och skicka gods till rimlig kostnad och inom acceptabel tid. Därför krävs en aktiv politik för godstransporter, där nya lösningar utvecklas för glesbygd och där gods- och persontrafik kan samordnas för att skapa hållbara och kostnadseffektiva flöden. Gods- och postgången är en del av länets livsnödvändiga logistik och måste säkras i hela Jämtland Härjedalen.
Inlandsbanan är en strategisk pulsåder för norra Sveriges basnäringar inom skog, energi, industri och besöksnäring. Med nödvändiga investeringar kan Inlandsbanan och dess tvärbanor snabbt bli en integrerad del av det nationella järnvägssystemet. Den kan fungera som en grön godskorridor som både stärker regional logistik och avlastar ett redan hårt belastat järnvägsnät. Inlandsbanan är också viktig ur beredskaps- och totalförsvarsperspektiv och måste ges en tydligare roll i framtidens transportsystem.
Vägnätet är avgörande för länets tillgänglighet. Med tolv procent av Sveriges yta och en stor andel av befolkningen boende i glesbygd är behovet av säkra, snabba och fungerande vägar särskilt stort. De två huvudstråken E14 och E45 är livsviktiga för både näringsliv och vardagsresor. En fortsatt utveckling av gång- och cykelvägnätet uppmuntrar till både hållbara resor inom och i anslutning till våra tätorter runt om i länet. Anslagen till det finmaskiga vägnätet måste öka, och trafiksäkerheten ska stärkas genom förbättrad vägstandard inte genom generella hastighetssänkningar. Resurstilldelningen mellan län måste bli mer rättvis och ta hänsyn till slitage från omfattande gods- och genomfartstrafik.
Flygtrafiken till Åre Östersund Airport och Svegs flygplats är fortsatt avgörande för fjärrtransporter i länet. Flyget måste ställa om för att bli hållbart, och utvecklingen går snabbt framåt med el- och vätgasdrivna flygplan. Samtidigt öppnar ny teknik, som drönare för logistik och samhällsservice, nya möjligheter. I ett vidsträckt län som Jämtland Härjedalen behöver alla hållbara transportlösningar tas till vara.
Kollektivtrafiken är länets livsnerv och en nyckel till framtiden. Den bygger större arbetsmarknader, möjliggör studier och fritid och är ett grundläggande verktyg för att klara klimatmålen. För att möta förändrade resmönster, ökat distansarbete och nya arbetsformer krävs ett ökat utbud, bättre samordning och tydligare marknadsföring. Kollektivtrafiken måste vara flexibel och utvecklas i takt med människors behov. Den ska hålla ihop länet och leda oss mot ett mer hållbart samhälle.
Digital infrastruktur är lika viktig som den fysiska. Snabbt bredband och fungerande mobiltelefoni är grundläggande för modern välfärd, företagande och flexibla arbetsliv. Trots detta finns fortfarande stora skillnader i tillgången, särskilt i glesbygden. Där kommersiella aktörer inte bygger ut måste staten ta ett större ansvar. Vita fläckar i mobilnätet skapar både otrygghet och tillväxthinder. Möjligheten till mobil kommunikation måste betraktas som en grundläggande samhällsservice som ska fungera för alla oavsett var man bor.