Inhyrning blir i längden ohållbart

Sommaren är nu här och många planerar för sina semestrar. Hälso- och sjukvården planerar för att klara av bemanningen av verksamheten och har arbetat med frågan sedan hösten 2022. Medarbetare ta extrapass och flyttat semesterveckor för att fylla schemarader.

Jag är mycket tacksam för det och för allt arbete som medarbetare och chefer utför för att få sommaren att gå ihop.

Men även denna sommar kommer vi att behöva hyra in än mer personal än under övriga delar av året.

Kostnaderna för inhyrd personal har ökat mycket kraftigt och här är Norrbotten i samma situation som övriga regioner. När regionerna nu börjar markera att de inte längre är beredda att betala allt högre kostnader som ligger långt över de avtalade nivåerna, så finns det plötsligt väldigt få eller ingen alls tillgänglig vårdpersonal att hyra in när vi efterfrågar.

Tyvärr ser vi också en trend som ökar där hyrpersonal inte har den kompetens eller erfarenhet som uppdraget kräver.

Vi kan inte fortsätta på det här sättet och måste minska vårt beroende, Om vi ska använda inhyrd personal, så måste det bero på att vi har behov av spetskompetens och gedigen erfarenhet för våra patienters räkning eller för att ta de tuffaste passen, exempelvis under kvällar, nätter och helger.

Det kommer inte att vara hållbart att hyra in grundutbildad vårdpersonal utan erfarenhet till skyhöga priser.

Regionerna behöver ta ett betydligt större ansvar för att ta hand om medarbetare som i dag jobbar i vår verksamhet. Men vi behöver även ta hand om våra kommande medarbetare under utbildningstiden.

Till de nyutbildade behöver vi ge en bra introduktion för att utveckla den kvalitativa och goda vården och som ger bättre arbetsmiljö för vårdens alla yrkesgrupper.

Vi behöver göra ökade satsningar på närvarande och kunnig ledning i verksamheterna samt satsa på fortbildning för egen personal.

Från och med den 1 september 2023 kommer regionen att dubblera ersättningen för arbete under obekväm arbetstid till regionens medarbetare.

Det är en åtgärd där vi vill visa att vi är beredda att satsa mer på våra medarbetare.

Utvecklingen med ökad andel inhyrda riskerar att drabba den medicinska kvaliteten och ökar kostnaderna, i en omfattning som vi inte har råd med. Det medför i sin tur risk för att vi måste dra ner på verksamhet, minskad tillgänglighet eller andra negativa konsekvenser.

Det här är en utveckling som inte kan fortsätta och vi måste därför vidta åtgärder för att minska vårt beroende av inhyrda.

Anders Öberg