Stort hinder i ett rättssystem

Det är hög tid att uppmärksamma denna brådskande fråga och vidta åtgärder för att lösa den. I dagarna har man kunnat läsa om hur platser på anstalten Skänninge står tomma bland annat på grund av att man inte lyckats anställa folk i den utsträckning det behövs. Saken blir mer penibel då man brottas med en alltför hög personalomsättning, som toppas med sänkta anställningskrav.

Vi står inför en ny semesterperiod då våra fängelser och häkten samt transportenheter bemannas av semestervikarier. När barn ”unga vuxna”, vaktar barn i flera fall.

Erfaren personal slutar och fackförbund larmar om att säkerheten åsidosätts inom myndigheten.

För att förstå omfattningen av kriminalvårdens platsbrist är det viktigt att analysera aktuell statistik och fakta. Enligt rapporter från Kriminalvården har antalet intagna ökat stadigt de senaste åren, samtidigt som antalet platser inom kriminalvården inte har följt med i samma takt. Trots att man bygger modulhus och dubbelbelägger celler så hinner man inte med.

Resultatet är överfulla fängelser och häkten som sträcker sig bortom sin kapacitet. Detta resulterar i negativa konsekvenser för de intagna och leder till en säkerhetsrisk för personalen. Sveriges Radio rapporterade nyligen den 31 maj, att antalet JO-anmälningar har ökat med 31 procent jämfört med samma period från tidigare år.

Platsbristen inom kriminalvården har direkta negativa effekter på de intagnas rehabilitering och återanpassning till samhället. Med överfulla anläggningar blir det svårt att erbjuda meningsfulla program och behandlingar för de intagna. Utbildningsmöjligheter, yrkesutbildning och programverksamhet blir allt svårare att genomföra på grund av begränsade resurser och utrymmen. Detta leder till att risken för återfall i brottslighet ökar och syftet med straffet går förlorat.

Platsbristen innebär också en enorm belastning för personalen. Överfulla anläggningar skapar en ogynnsam arbetsmiljö med högre risk för våldsamheter och konflikter. Personalen blir överbelastad och har svårt att ge den nödvändiga uppföljningen och tillsynen för att säkerställa en trygg och säker miljö för både intagna och anställda. Detta påverkar inte bara personalens välbefinnande, utan kan även ha negativa konsekvenser för deras förmåga att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och säkert sätt.

Kriminalvårdens platsbrist är ett allvarligt hinder för ett fungerande rättssystem likväl som vikten av att upprätthålla en väl fungerande kriminalvård vilket är av avgörande betydelse för att bibehålla erfaren personal. Dessa medarbetare besitter viktig kunskap, relationer och mentorskap som är nödvändiga för att skapa en trygg och rehabiliterande miljö för intagna.

Genom att värdera och investera i dessa medarbetare kan vi säkerställa en högkvalitativ och effektiv kriminalvård som främjar säkerheten och återanpassningen till samhället för de intagna men också skapar en trygg och säker arbetsmiljö. En förutsättning för att myndigheten ska lyckas i sitt uppdrag; - Bättre ut.

Resurser och investeringar behövs för att bygga fler fängelser och häktesplatser samt förbättra arbetsvillkoren för personalen inom kriminalvården. Det krävs även att rekryteringen av personal prioriteras och att incitament skapas för att behålla erfarna medarbetare inom yrket.

En fungerande kriminalvård är inte bara viktig för att upprätthålla rättssäkerheten, utan också för att minska återfall i brottslighet och främja rehabilitering hos de intagna.

Genom att investera i kriminalvården och lösa platsbristen kan vi skapa en bättre möjlighet för de intagna att återintegreras i samhället efter avtjänat straff. Vilket på sikt leder till ett tryggare samhälle.

Daniel Ekblad (S)

facklig förtroendevald SEKO Klubb 503 Häktet Örebro